Vad gör funktionären?

På tävling behövs det många funktionärer. Här kan du se vad de olika funktionärerna gör. En del funktionärsuppgifter kan kombineras så att en person har flera funktionärsuppgifter. Hoppning: Tävlingsledare: ansvarar för hela tävlingen. Bestämmer klasser, skriver proposition, tar emot anmälningar, bokar domare och banbyggare, ser till att tävlingsområdet görs iordning före och efter tävlingen, gräset klipps, skyltar sätts upp/tas ner, och att det finns funktionärer. Lottar startordning och skriver startlistor. Tar emot strykningar, efteranmälningar, anmälningar om hästbyte och svarar på frågor före tävlingsdagen. Ser till att det finns rosetter och hederspriser så det räcker. Skriver resultatlistor, driver in betalning från anmälda som inte betalat och inte kommer, m.m. Sekretariat (bör på större tävling vara flera personer så att ryttarna inte behöver köa så länge): prickar av deltagarna i listan, kollar alla 'papper' (vaccinationsintyg, licenser (kolla att numren stämmer med de på anmälan), mätintyg m.m.), ta betalt (ev startavgift, anmälningsavgift för efteranmälda), ta emot anmälningsblankett för de efteranmälda som inte skickat in anmälningsblanketten tidigare, dela ut program, svara på alla möjliga (och omöjliga) frågor. På större tävling med många startande 'utifrån' brukar många ryttare ringa och fråga hur långt man kommit. Då bör sekretariatet kunna upplysa om att 'startnummer x rider just nu'. Parkeringsvakt: Tar emot ryttarna när de kommer och talar om hur de ska parkera. Är det ont om plats på parkeringen måste parkeringsvakten vara på alerten så att inte ryttarna parkerar med för stora avstånd. Tidtagare: Sitter hos domaren och tar tid. Det ska vara två tidtagare varav den ena är huvudtidtagare. Man använder alltid huvudtidtagarens tid, utom i de fall den klockan inte gick igång som den skulle, då använder man den andra tidtagarens tid. När domaren gett startsignal klockorna startas när hästen går över startlinjen åt rätt håll och stoppas när den går över mållinjen efter sista hindret. Det ska finnas en flaggare som markerar när hästen går över start/mållinjen. Det kan uppstå situationer då klockan ska stoppas under ritten, tex när hästen vägrar och kanar in i hindret så att det måste byggas upp igen innan ekipaget kan göra ett nytt försök. Domaren ger då signalen 'vänta' till ryttaren och klockorna ska stoppas samtidigt på domarens signal. Domaren ska sedan tala om när klockorna ska startas igen. Flaggare: kan vara en eller flera personer beroende på hur start- och mållinjerna ligger i förhållande till varandra. Linjerna ska precis som hindren vara inflaggade med rött till höger och vitt till vänster. Flaggaren står i ena änden av linjen. När domaren ger startsignal höjer du flaggan och siktar på inflaggningen i andra änden av linjen. När hästen passerar (=blockerar sikten så du inte ser linjens andra ände längre) sänker du flaggan bestämt och tydligt. När ekipaget hoppat näst sista hindret höjer du flaggen och på samma sätt som vid starten markerar du när hästen går över linjen. Insläppare: Släppa ut/in ryttarna på banan. Öppna för nästa ryttare innan föregående släpps ut så går det lite fortare. Vid clear round brukar vi låta insläpparen dela ut rosett till dem som ridit felfritt. Se då till att stänga ingången först, innan du delar ut rosetten, så att domaren kan ge startsignal till nästa ryttare. Insläpparen ska vara på lämplig plats under ritterna så att ekipagen inte störs. Speaker: Sköter pratandet (håller publik och ryttare informerade). I hoppning är det relativt vanligt att domaren också är speaker under klassen, i annat fall sitter speakern hos domaren för att kunna meddelan resultatet direkt Domarsekreterare (skrivare): Skriver ner antal fel på varje hinder och tiden. Summerar hinderfelen med tidsfelen och tiden med ev. tilläggstid och skriver ner slutresultatet. För varje ryttare finns en rad med rutor, varje ruta är ett hinder, domaren bör säga felen för varje hinder (tex för ett ekipage som hoppar hinder nr 1 felfritt, river hinder nr 2, vägrar på hinder nr 3 och tar det utan att riva i andra försöket: ett-noll, två-fyra, tre- olydnad-4fel osv.) Är det noll fel på hindret skriver du ett minustecken i rutan för det hindret (det är då lättare att sedan se vikla hinder det finns fel på), är det inte felfritt skriver du den felpoäng som domaren säger. Vid olydnad (vägran) brukar man sätta ett streck på snedden uppe i övre vänstra hörnet på rutan vid första vägran, och uppe i övre högra hörnan vid andra vägran. Då har man fortfarande plats kvar i rutan för att skriva totala antalet fel på hindret. Dessa små streck brukar kallas för 'tak'. Man gör alltid ett vänstertak vid första vägran och ett högertak vid andra vägran oberoende om vägringarna är på samma hinder eller om det är på två olika hinder. Vad felpoängen blir för hindret beror på antal vägringar, om det är första eller andra och om hästen rev när den väl tog sig över. Första vägran ger 4 fel, andra vägran ger ytterligare 8 och om hästen också river blir det 4 fel till. Vid tredje vägran är ekipaget utestlutet, då skriver du 'ute' i rutan för det hinder där den tredje vägran sker. Om ryttaren själv avbryter sin ritt och utgår på egen begäran så skriver du 'utg' i rutan på det hinder ryttaren inte hoppade. Banpersonal: Står inne på banan, beredda att bygga upp rivna hinder. Ifall något hinder ska hoppas två gånger så måste man vara snabb att bygga upp det igen. För hinder som bara hoppas en gång så kan bommarna ligga om de inte ligger ivägen för något annat hinder, gör de det så räcker det att rulla in dem så de kommer ur vägen och lägga upp dem när ryttaren gått i mål. Se till att du kan banan, följ hästen med blicken hela tiden och se till att inte stå för nära det hinder som ska hoppas. Vid flera kategorier ska hindren höjas mellan kategorierna. När det är flera klasser skall banan byggas om mellan klasserna, då är det bra med fler personer. Banbyggare: Har bestämt hur banan ska se ut och ansvarar för alla höjningar och ombyggnader Banchef: Banbyggaren är i regel också banchef. Banbyggaren kan ibland delegera höjningar och ombyggnader till en annan person. Framridningsansvarig: Står på /vid framridningen och lägger upp rivna bommar, höjer till nästa klass, ser till att ryttarna inte höjer för mycket (framhoppningshindren får för häst vara max 10 cm högre än klassen, för ponny max lika höga som klassens maxhöjd), att de inte bygger om hindren m.m Framridningsansvarig ska också se till att underlaget före och efter framhoppningshindren är OK, och vid behov flytta på dem. Serveringsansvarig: Beräknar hur mycket som behöver köpas in, handlar, sätter priserna, ser till att allt blir framplockat på morgonen och bortplockat när tävlingen är slut, ser till att det som är kvar tas omhand m.m. Serveringspersonal: står i serveringen under dagen. Kokar kaffevatten, grillar toast, kokar korv, m.m. Dessutom behöver tävlingsledaren förstås hjälp med att göra iordning tävlingsplatsen: Skyltar ska sättas upp, bord och stolar bäras fram, banan ska byggas, hinder ska ut på framhoppningen, avspärrningar sättas upp (för att skilja hästarna från publiken av säkerhetsskäl), toalett, sekretariat och servering ska städas m.m. Och allt ska sedan plockas bort igen efter tävlingens slut.